Efter allt prat under mandatperioden om tomma SD-stolar runt om i landets kommunfullmäktigen, känns det skönt att konstatera att värvningen av nya SD-aktiva går riktigt bra, åtminstone i distrikt Syd (= Skåne, Halland, Småland) som jag själv tillhör och därför har bäst insyn i. Men jag har även fått rapporter från Stockholm, Östergötland, Värmland, Västerbotten… ja från lite varstans i riket om att värvningen av nya SD-aktiva går bra.
När jag skriver ”aktiva” så menar jag i första hand personer som är beredda att ta politiska förtroendeuppdrag för partiet på kommunal nivå, för det är där det behövs stora antal sympatisörer och medlemmar i varje kommun, som är beredda att ställa upp för det de tror på.
De tomma SD-stolarna i vissa kommunfullmäktigeförsamlingar har politiska motståndare (inkl. media) givetvis försökt utnyttja som ett argument emot oss. Det är förstås tråkigt när folk på sina håll röstat på Sverigedemokraterna och det saknats kommunala kandidater att uppfylla deras vilja, men det sista det skulle bero på är nonchalans från partiets sida. Inför valet 2006 arbetade SD-aktiva häcken av sig ideellt runt om i landet för att värva och engagera. Det arbetet gav stort resultat och utan det hade förtroendevalda SD-politiker saknats i långt fler kommuner än vad som är fallet. Att bygga upp starka kommunorganisationer låter sig dock inte göras i en handvändning. Det finns en tendens att sympatisörerna kommer först, varefter tillströmningen av medlemmar och aktiva kommer med viss fördröjning. Därtill kommer det generella problemet att få dagens ofta stressade och upptagna människor att engagera sig politiskt, vilket fler partier än Sverigedemokraterna märker av.
Det finns på sina håll även en oro för angrepp från personer på den extrema vänsterkanten, oro för problem på arbetsplatsen och oro för ev. fackligt medlemskap. Dessa 3 orospunkter kan tyvärr inte alltid viftas bort helt, men i de flesta fall tenderar oron att vara överdriven och ibland användas lite som förevändning att slippa ta steget att engagera sig politiskt. De 3 orospunkterna kan kort kommenteras enligt följande:
* Vänsterextrema våldsgrupper finns på några orter i landet, men saknas i de klart flesta. De agerar sällan utanför sitt närområde. De är sedan ett par år tillbaka ordentligt påpassade av SÄPO, som insett att de kan utgöra en fara för det demokratiska systemet. Tendensen verkar vara att de här grupperna alltmer undviker angrepp på enskilda meningsmotståndare, men istället siktar in sig på störningar (oftast tämligen ofarliga för liv och hälsa) där de löper låg risk att åka fast och där det ”lönar” sig, t.ex. genom att föra starkt och saboterande oväsen vid öppna torgmöten.
* Diskriminering p.g.a. politisk uppfattning får ej förekomma, och detta gäller givetvis också arbetsgivare. Detta slås fast i Europakonventionen för mänskliga fri- och rättigheter, vilken antogs som svensk lag 1995. Prejudikat finns, bl.a. vad gäller Sveriges Israelambassad som tilldömdes 10000-tals kronor i ersättning till sverigedemokraten Kent Ekeroth efter att denne för ett par år sedan blev av med sin praktikanttjänst till följd av sin politiska hemvist.
* Svenska Transportarbetareförbundet och ett akademikerförbund (som jag ej minns namnet på) är de enda fackföreningarna jag känner till som sparkar ut folk p.g.a. ”fel” politisk uppfattning. Den fackliga tryggheten kan till största delen ersättas genom att täcka upp med separat medlemskap i a-kassan och ev. tecknande av försäkringar som ingått i fackmedlemskapet, på annat håll.
Nu går värvningskampanjen in i slutfasen, vilket bl.a. syns på SD-kuriren, som försetts med en värvningsbanner överst. Av erfarenhet från förra valkampanjen 2006 vet jag att väldigt många aktiva tillkom i slutsekunderna (däribland jag själv och ett par av mina lokala partikamrater) och får vi en sådan skjuts även inför årets valrörelse till råga på det redan nu positiva läget, så kommer Sverigedemokraterna stå taggade och beredda på alla nivåer i den absoluta merparten av Sveriges kommuner, inför höstens val. Upptagning av nya kandidater lär ske t.o.m. våren.
Men även om det ser ljust ut så måste kampen för fler aktiva fortsätta in i det sista. Jag har inte full insikt i läget i alla distrikt, men kan tänka mig att främst många små kommuner ännu är i starkt behov av sympatisörer som ställer upp. I de allra minsta kommunerna räcker ca 100 röster på ett parti för att det skall säkras en plats i kommunfullmäktige, och under sådana förutsättningar säger det sig självt att medborgarnas eget lokala engagemang är det slutligt avgörande.
Hur ser läget ut för Sverigedemokraterna i Din kommun inför höstens val? Finns behov av kandidater? Detta tar du enkelt reda på genom att kontakta din kommunavdelning eller ditt distrikt. Du hittar alltid enkelt till din kommuns eller ditt distrikts lokala hemsida, där vidare kontaktuppgifter finns. Hemsideadresserna för dessa är alltid http://{namn på kommun eller distrikt}.sverigedemokraterna.se . T.ex. gäller för min egen hemkommun adressen http://angelholm.sverigedemokraterna.se och för mitt distrikt http://syd.sverigedemokraterna.se .
Bloggen har haft en undersökning som ställt frågan vilken av regeringarna i Sveriges grannländer som för bäst politik. Undersökningen var tänkt att stänga efter passage av 100 röster, och så sker nu vid 103 avgivna röster.
